Vad är skillnaden mellan fil och yoghurt?

Att äta fil och yoghurt till frukost måste ju vara något som alla svenskar gör ibland? Faktum är att sådana syrade mjölkprodukter är otroligt populära både som frukost och mellanmål, och även som ingredienser i matlagning. Det kan väl inte bara vara jag som får upp den typiska frukostbrickan i huvudet när vi pratar om det; en skål med fil eller yoghurt och flingor, en macka, ett glas juice, och en kopp kaffe. Och visst är det väl gott! Sen finns det ju en viss skillnad mellan filen och yoghurten, och som med mycket annat är man anhängare med den ena eller den andra sidan.

Men vad är då egentligen den här skillnaden som separerar de två från att kallas för samma sak? Det är precis vad jag ska gräva i lite mer idag! En mycket kort förklaring på vad som är skillnaden mellan fil och yoghurt är att man använder olika bakteriekulturer.

Om du är intresserad av att veta lite mer än så ska du stanna kvar här, för just här är det bara fokus på filen och yoghurten! Häng med så filar vi vidare på vad skillnaden är, haha!

Till att börja med känns det som en god idé att förklara lite mer ingående om både fil och yoghurt, fast då om de två enskilda produkterna för sig. Så varför inte börja med filen? , är en syrad mjölkprodukt som man ofta äter till frukost eller mellanmål. Den har sitt ursprung i Skandinavien. Man började göra fil för att kunna bevara komjölken när korna betade under sommaren, och som annars skulle bli gammal. På den tiden kokades mjölken till något som kallades för filbunke.

Filmjölk idag görs nästan på samma sätt, bara att mjölksyrabakterierna tillsätts efter att mjölken kokats upp. De mjölksyrabakterier som tillsätts för att göra fil är en blandning bakterier som kommer från släktena Streptococcus, Lactococcus, och Leuconostoc. Efter att bakterierna tillsatts ska mjölken ”stå och syra” i ungefär 20 timmar i rumstemperatur. Syrningen är den process som gör att mjölken blir tjockare, hållbarhet ökar, och att den får den syrliga smaken.

Vetenskapligt talat så går det till på det viset att mjölksyrabakterierna omvandlar lite av till mjölksyra. Detta gör i sin tur att proteinet i mjölken koagulerar, och därför blir konsistensen tjockare. Eftersom man omvandlar en del av laktosen innehåller filmjölk ungefär 20% mindre laktos än vanlig mjölk, om du nu var intresserad av det (!?). När mjölken syrat klart kyls den ner, vilket gör att syrningsprocessen får ett slut. Om ni har råkat ställa filen i köket över natten har ni kanske känt att den luktar extra syrligt på morgonen!?

Och så kommer vi till yoghurten. Precis som filmjölk är yoghurt en syrad mjölkprodukt som ofta äts till frukost eller mellanmål. . Tillverkningsprocessen är nästan densamma som hos filen; man tillsätter mjölksyrabakterier till mjölken som får stå och syra, vilket omvandlar en del av laktosen till mjölksyra.

När mjölkproteinet kommer i kontakt med syran reagerar det och koagulerar, vilket ger en tjockare konsistens, lägre pH-värde, och en syrlig smak. En skillnad är dock att filen syras i rumstemperatur medan yoghurten syras vid ungefär 40 grader. Men, så har vi ju den stora skillnaden som faktiskt har en betydelse för produkten i sig. De mjölksyrabakterier som tillsätts vid tillverkningen av yoghurt heter Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.

Och då var vi framme vi huvudfrågan; vad är skillnaden mellan fil och yoghurt? Som vi nämnde lite kort i inledningen så handlar det egentligen bara om att de innehåller olika typer av bakteriekulturer. Men egentligen finns det fyra saker som gör att de skiljer sig åt:

• Typ av bakteriekultur
• Antalet mjölksyrabakterier
• Temperatur vid syrningen
• Ursprung

För att mjölken ska syras krävs det att den fermenteras, vilket man gör genom att tillsätta mjölksyrabakterier. Hos de två produkterna är dessa bakterier olika, vilket gör att produkterna skiljer sig åt i både smak och konsistens. Vid tillverkning av fil tillsätts bakterier från tre olika släkten; Streptococcus, Lactococcus, och Leuconostoc. I yoghurt däremot tillsätts två mer specifika typer av bakterier; Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.

Sen är det också rätt vanligt att yoghurten innehåller lite fler mjölksyrabakterier till antalet än filmjölken, och därmed kan filmjölken ibland klassas som ett sämre val. Dock finns det så många olika varianter av de båda idag att detta nästan inte räknas som en skillnad, men den kan ju vara bra att ha med!

Den tredje skillnaden, som egentligen inte heller har någon jättestor betydelse är att de syras under olika temperaturer. Mjölken som blir fil syras i rumstemperatur, medan mjölken som blir till yoghurt syras i ungefär 40 grader. Och så den fjärde och sista är att de har olika ursprung; filen i Skandinavien och yoghurt i Balkan.

Nu när vi har gått igenom vad skillnaderna mellan de två är så kan man faktiskt se att de skiljer sig lite mer än vad man tror, eller i alla fall vad jag trodde. Det jag brukar tänka på är att filmjölk ofta är lite rinnigare än yoghurt, och att den ofta är lite syrligare. Och det har ju sin förklaring eftersom de olika bakteriekulturerna ger både olika smak och konsistens.

Men tänk att det är så mycket som fyra saker som skiljer fil från yoghurt. Främst är det ju olika bakteriekulturer, men det handlar också om olika temperaturer vid tillverkningen, olika antal bakterier, och olika ursprung. Trots det så är de ju ändå rätt lika varandra, och smaken är som baken – delad!

Kom ihåg att oavsett om du väljer att köpa filmjölk eller yoghurt så är det naturella alternativen de som är nyttiga. De smaksatta varianterna innehåller mängder av tillsatser och är långt ifrån vad de ursprungliga produkterna kommer från. Men som sagt, det finns ju både och. Tur att valet är fritt!